Sök på hemsidan

Bad & Fiske

Holmabadet
Denna lilla oas i Vimle sjuder av liv på sommaren! Den som följer Vimleån en bit nedströms Vimle behöver sällan bada ensam en varm sommardag. Skulle det nu inte vara några mer badare kan man kanske få sällskap av en flock tjurar eller varför inte en liten gris som vill svalka sig.

Sämsjön som badplats
Det finns flera badplatser varav den största ligger vid N:a Säms kyrkoruin. Där finns en liten sandstrand, flera bryggor, stora gräsytor, kiosk och Sämbadets camping.

Sämsjön till fiske
I Sämsjön, som har en areal av ca 6 kvadrat kilometer, finns ett i Sveriges bästa karpfiskevatten, därutöver ett flertal andra fiskarter.

Fiskekort kostar 30:-/dag (gratis för barn under 16 år)
Fiskekortsförsäljning och upplysningar:

Shell Annelund 0513-501 02
Sämbadets campingplats 0513-720 55
Sämsholms gård 0513-723 14

Ädelfiske
Vid Sämsholms gård intill Sämsjön finns flera småsjöar med god tillgång på regnbågsforell och laxöring.
Fiskekortsförsäljning och upplysningar: Sämsholms gård 0513-723 14

Båtuthyrning
Du kan hyra roddbåt på Sämsholms Gård, 0513-723 14

Lite historia om fisket skrivet av Rolf Thunblad 1933
Förr i tiden bedrevs fiske till husbehov lite varstädes i sjöar och vattendrag. Utdikningen av en del småsjöar och kanaliseringen av åarna i samband med de stora torrläggningarna under senare hälften av 1800-talet inverkade dock menligt på detsamma, och det kan nu sägas vara i huvudsak inskränkt till Sämsjön.

Visserligen fångas ännu i Sämsjön abborre, mört och särskilt gädda, men det som givit mig anledning att taga upp fisket till närmare behandling är kräftfisket. Detta har börjat först på senare tid, åtminstone vad beträffar det i större skala till försäljning bedriva kräftfisket. Det är ju också först i senare tid, som kräftan blivit en handelsvara av någon betydenhet. Ännu i mitten av 1800-talet var Sämsjön ingalunda så kräftrik, som den nu är, medan det däremot i dess avlopp, Vimleån, fanns kräftor i mängd. Nu åter är förhållandet rakt motsatt.

Detta torde bero på , att det förr var mycket gott om ål i sjön. Man hade också ålkistor på flera ställen. I ”historiskt-Geografiskt och Statistiskt lexicon över Sverige 1859-66” framhålles också bland fiskslagen i Sämsjön särskilt ”ål av ovanlig storlek”. Ålen är som bekant kräftans värsta fiende. Genom på senare år uppförda dammbyggnader i Vimleån har emellertid ålens uppvandring försvårats och kräftornas antal i stället betydligt.

Sämsjöns kräftrikedom framgår tydligt vid en jämförelse med totala fångsten för hela länet. Enligt Sveriges off.stat.: ”Fiske 1919 och 1920” utgjorde den dessa båda år cirka 1/3 resp. 1/4 av hela länets. Hela Sämsjön faller dock ej inom det område vars näringsliv här behandlas. En del, ehuru den mindre, tillhör de angränsande socknarna Od och Albåga. För att få en föreställning om kräftfångstens storlek och därmed även dess betydelse i ekonomiskt hänseende har jag inskaffat följande siffror för år 1930. Siffrorna äro endast approximativa, men snarare för låga än för höga.

Kräftfångst i Sämsjön 1930
Säms socken Säm 500 tjog
Sämsholm 1600 tjog
Hovs socken. Lövsjö Västerg. 90 tjog
” Österg. 110 tjog
Kläckene 175 tjog
Ollestad 160 tjog
” 300 tjog
Getlanda 75 tjog
3 010 tjog

Storleken av kräftfångsten varierar naturligtvis något år från år, men växlingarna äro ej stora. Och då kräftorna betinga ett pris av i medeltal omkring 2 kr tjoget, så förstår man, att kräftfångsten utgör en icke oväsentlig biinkomst för de gårdar, som ha fiskerätt i sjön. Fiskerätten är inskränkt till strandägarna. Att Sämsholm visar en så betydande övervikt jämfört med de andra gårdarna torde främst bero på de särdeles gynnsamma lokala förhållandena. Stränderna äro här långgrunda och ganska steniga, vilket inverkar fördelaktigt på kräftornas trivsel. Hela kräftfångsten från sjön köpes upp på Sämsholm och förvaras där i stora sumpar, tills den försäljes. Sämsjökräftorna ha blivit berömda för sin fina smak och finna därför god avsättning. Större delen går till Borås, Varberg och Göteborg, något även till Stockholm.

Man har under de senast åren på ett par ställen anlagt fiskdammar för uppdragning av matnyttig fisk, främst karp och sutare. Viktigare äro emellertid fiskdammsanläggningarna för uppdragning av fiskyngel på Sämsholm egendom. Där finnes 12 st. fiskdammar, tillsammans omfattande en areal på ungefär 20 har. Den största är 7,5 och den minsta 0,5 har. De ha betingat en anläggningskostnad på sammanlagt 2126 kr, vilket lär vara rätt lågt, beroende på gynnsamma naturliga förutsättningar.

Viktigast är uppdragningen av gäddyngel, väl främst beroende på den ytterst ringa konkurrensen. Sämsholm är nämligen jämte Svankällan i Bohuslän de enda platser i landet, varifrån gäddyngel försäljes. Det har därför blivit mycket eftersökt och betalts bra. Som ett exempel på omsättningens storlek kan nämnas att förra året härifrån försåldes 7 000 gäddyngel till ett pris av 150 kr. Per 1 000 st., vilket alltså ger en bruttoinkomst på över 1 000 kr. Härtill kommer, att den areal, som på detta sätt gjorts räntebärande, förut var kärr och försumpad mark, som ej ens var betesduglig. Uppdragning av fisk i fiskdammar voro säkerligen förtjänt av en allmännare spridning, inte minst i dessa trakter, där tillgången på för ändamålet lämplig kärrmark är ganska stor och anläggningskostnaderna därför kunna nedbringas till ett minimum. Denna metod innebär ju för övrigt den enda möjligheten att utnyttja och göra ekonomisk vinstgivande eljest improduktiva marker, som därigenom kunna tvingas giva en avkastning lika stor som mången åker.


Till toppen ↑